Sida 397
781
Newport News — Newton
782
Newport News [njo'pat njoä]. stad i Virginia, För. Stat. Betydande skeppsvarv, stenkols- och spannmålsexpoit. 36,000 inv.
Nevralgi', Nevrasteui' m. fl., se Neuralgi, Neur a s t e n i m. fl.
New red sandstone [njo redd 8£e'nndst>^)n], lägersystem i England, tillhörande permiska och triassystemen, karaktäriserade av röda sandstenar.
Ne'vskij, se Aleksandr Jaroslavitj Nevvskij.
New South Wales [njo saoth oe'jlå], se Nya S y d - W a 1 e s.
New Sweden [njo 8oi'dn]. 1. SeNyaSverige. — 2. Svenskt samhälle i staten Maine, För. Stat., grundat 1870. M. har nu c:a 2,000 svenska inv.
Newton rnjo'tan], sir I s a a c, f. 1642, d. 1727, engelsk matematiker, fysiker och astronom. N. studerade i Cambridge för Barrow och blev 1669 dennes efterträdare som prof. i matematik. 1699 blev han myntmästare, 1703 president för Royal Society. 1705 adlades han. Hans första matematiska verk behandlade oändliga serier och innehöll bl. a. binomialserien samt början till den för hela den moderna matematiken grundläggande infinitesimal- 1., enl. N:s benämning, fluxionskalkylen, utvecklad i Me'thodus fluxio'num et serie'rum infinita'- rum (tr. 1736). Den häftiga prioritetsstrid mellan N. och Leibniz, som följde, har lett till det resultatet, att båda måste anses ha uppfunnit sina metoder oberoende av varandra. Äv N:s övriga matematiska arbeten märkas interpolationsformler och metoder för approximativ lösning av ekvationer. — Inom fysiken har N. gjort banbrytande upptäckter pä två områden, mekanik och optik.
Isaao Newton. Målning av Godfrey Kueller.
Hans huvudverk på det förra området är Philoso'phiae natura'lis princi'pia mathema'tica (1687), där gravitationslagen och de tre newtonska rörelselagarna, tröghetslagen (se Inertie), accelerationslagen (se Kraft) och reaktionsprincipen, framställas. Även för astronomin var detta Nis verk av epokgörande betydelse. Hans föregångare hade funnit planeternas rörelser så olika varje på jorden förekommande rörelse, att någon möjlighet till likhet synts dem utesluten. N. visade nu, att himlakropparnas rörelser bestämmas av en allmän kraft, gravitation e n, av vilken den kraft, som kommer äpplet att falla till jorden, tyngdkraften, är en uppenbarelseform, samt gav genom sin gravitationslag förklaringen till Keplers lagar, vilka av sin upphovsman uppställts på empirisk väg, och f. ö. till alla dittills kända fenomen inom vårt solsystem, t. ex. ojämnheterna i månens rörelse, jordens avplattade form, ebb och flod
Källa: Internet Archive ·