Sida 398
783
Newtons metall — New York
(84
m. m. Gravitationslagen utgör grundvalen för den celesta mekaniken, vilken, sedan N:s lära i kamp mot Cartesius' ditintills allenarådande åsikter fram emot mitten av 1700-t. vunnit övertaget och slagit fullt igenom, gick en storartad utveckling till mötes i händerna på Laplace m. fl. Några nya rön rörande gravitationens natur ha emellertid icke gjorts sedan N:s dagar; relativitetsteorin kan möjligen komma att kasta nytt ljus över detta problem. — Nis optiska undersökningar, påbörjade vid mitten av 1660-t. och sammanfattade i det stora verket Optics (1704), ledde till upptäckten, att vitt ljus av ett prisma uppdelas i ett spektrum (se d. o.) och att spektrets färger, om de åter förenas, ge vitt ljus. Han uppställde emissionsteorin (se Ljus sp. 662), vilken dock ej så lätt som imdulationsteorin förklarar de av N. upptäckta färgringarna (se I n t e r f e r e n s sp. 1445) och den omständigheten, att ljusets hastighet i olika media är omvänt proportionell mot mediets brytningsindex. N". konstruerade även ett spegelteleskop (1671). — N:s avkylningslag, se Avkylning.
Newtons metall [njo't8ns], lättsmält legering, bestående av 33,8 % bly, 11,7 % tenn och 54,5 % vismut. Smältpunkt 93° C. Ånvändes bl. a. som lödmetall för metaller med låg smältpunkt.
New York [njo jåk]. 1. Stat i ö. För. Stat., mellan Kanada i n. och v., Pennsylvania och New Jersey i s., Vermont, Massachusetts och Connecticut i ö. 127,400 kvkra. 10,4 mill. inv. (enl. uppskattning 1925 11,1 mill.). Jordoch bergsbruk äro av betydelse; huvudnäringarna äro industri och handel. 6 städer ha mer än
100,000 inv.: New York, Buffalo, Rochester, Syracuse, Albany (huvudstad) och Yonkers. — N., som är en av de ursprungliga 13 staterna, är nu den folkrikaste och mest inflytelserika inom unionen. — 2. Amerikas största stad, belägen i N. 1 på c:a 41° n. br. och 74° v. 1. N. ligger dels pä öar, dels på en landtunga vid mynningen av Hudson, som här delar sig i tvenne armar. Hudson 1. North River, som mynnar i Upper Bay, och Harlem River med utlopp i East River. Till stadens snabba utveckling ha särskilt bidragit dess ypperliga naturhamn och gynnsamma läge vid den del av Alleghanybergen, som genomskäres av Mohawk- och Champlain — Hudsondalarna; genom dessa har N. god förbindelse med Kanada och området kring Kanadiska sjöarna, vars hamnstad det blivit. — Det administrativa området 1. "staden" (Neio Yorlc City) omfattar följande stadsdelar, boroughs:
Areal
Befolkning (1,000-t.)
1920
1
kvkm.
1790
1850
1900
1920
Manhattan .
57
33
515
1,850
2,284
Brooklyn .
184
5
139
1,167
2,018
Qneens . . .
280
6
19
153
469
Richmond .
147
4
15
67
117
Bronx . . .
106
2
8* 200
732
Samma
774
50
696
3,437
5,620
N. har dock växt långt utöver sina administrativa gränser. Storstadsytan, metropolitan district, d. v. s. N. City och omgivande förstadsområden på 10 eng. mils avstånd från stadsgränsen och med minst 150 inv. per eng. kvmil, utgör jordens största stadsbildning, upptagande en yta av över 3,040 kvkm. med 7,9 mill. inv (1920). — Vid inloppet till N. mötes man av den kolossala Fri-
Källa: Internet Archive ·