Sida 407
801
Nicaraguasjön — Nickel
802
1502, kolouisoradoa N. pa 1520-t. av spanjorerna. 1S23 anslöt det sig till unionen mellan Central- Amerikas stater men utträdde 1839 och bildade egen republik. N:3 utveckling har störts bl. a. av konflikter med stormakter, gränstvister med grannstaterna och inre oroligheter. N. avbröt imder världskriget förbindelserna med Tyskland 1917 och inträdde 1919 i N. F. Under de senaste åren ha För. Stat. fått stort inflytande i N.
Nicara'guasjön [-goa-], belägen i s.v. Nicaragua, Central- Amerikas största insjö. 7,700 kvkm.
Nice [nis], se Nizza. Nice'nska bekännelsen. 1. Eg. den vid mötet i Nicaea 325 antagna bekännelsen (se Ariani s m) . — 2. I Västerlandet även namn på den andra av de s. k. ekumeniska bekännelserna, i grekiska kyrkan kallad den n i - ce'n8k-kon8tantinopoli t a' n s k a, emedan man där alltifrån Kalkedonmötet 451 trott, att den var en i Konstantinopel
. 381 företagen utvidgning av Nicaeaformeln (medan den i själva verket är en före 381 i Orienten tillkommen dopbekännelse, vilken i 2:a artikeln är utvidgad med nicenska formule-
i ringar och i 3:e föregriper en del
1 av Konstantinopelmötets beslut).
' Denna bekännelse är alltjämt den
I grekiska kyrkans enda oflFiciella symbolum. I Västern kom den i
I, bruk från 500-t. jämte 1. i st. f. den apostoliska (här tidigt med tillägget filioque, se d. o.). Från
' 1014 är den romerskt mässymbolum. I svenska kyrkan brukas den
1 numera alternativt på vissa högtidsdagar i st. f. den apostoliska. Nichiren, f. 1222, d. 1282, japansk andlig ledare och grundare
av don mäktiga Nichirensekten, som kännetecknas av en för övrig buddhism främmande intolerans.
Nicholson [ni'kklä8n]. 1. William N., f. 1753, d. 1815, engelsk kemist, lyckades bl. a. genom den galvaniska strömmens inverkan sönderdela vatten. N. konstruerade även en areometer. — 2. W il - 1 i a m N., f. 1872, engelsk målare och grafiker, har utfört mästerliga, brett och frodigt karaktäriserade, ofta humoristiskt uppfattade träsnittsporträtt i färger, t. ex. av drottning Viktoria av England och Joseph Chamberlain (se ill. till d. o.).
Nick Carter [nikk ka'tö], en amerikansk detektivromanförfattare, efter vilken det slags förströelselitteratur, som genom rafflande skräckscener ockrar på läsarens sensationslust, uppkallats.
Nickel, metalliskt grundämne, närbesläktat med järn, upptäcktes 1751 av A. F. Cronstedt. Jfr Nickelmalmer. N. är silvervitt, svagt magnetiskt, löses lätt i salpetersyra, svårare i salt- och svavelsyra. Förändras icke i luften. Atomtecken Ni, atomvikt 58,68, spec. vikt 8,8 — 9,1. N. användes till överdrag å andra metaller (se Galvanoteknik) och i legeringar (se Nickellegeringar). N. är i sina föreningar 2- och 3-värt. Salterna äro gröna, sulfiden svart. N i c - kelkarbony'l. Ni (CO) 4, är en färglös, starkt ljusbrytande vätska med kokpunkt 44°. Ångan är giftig, brinner i luften och exploderar vid 60° i närvaro av syre. — Metall. Framställning av rånickel. Nichelhaltig magnetkis, i vilken N. förekommer som sulfid, behandlas i stort sett som svavelhaltiga kopparmalmer (se Koppar). Mal-
26. — L e X. VIII.
Källa: Internet Archive ·