Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 408
Originalsida 408
Originalsida 408
Originalsida 409
408–409

Sida 408

803

Nickelin — Nickellegeringar

804

men rostas först i hög (om 2,000 — 3,000 tona innehåll), varefter råskärstenssmältning sker i water-jacket (se ill. till Koppar). Efter förnyad röstning göres ånyo en skärstenssmältning, vanl. i konverter; den erhållna koncentrationsskärstenen dödrostas, tills svavelhalten nedgått till c:a 0,01 %, varefter nickeloxidulen reduceras. — Om malmen, som vanl. är fallet, är kopparhaltig, och man icke vill framställa kopparnickel 1. monelmetall, måste kopparn avlägsnas före reduktionen. Enl. O r f o r d - metoden avskiljes kopparn ur koncentrationsskärstenen genom smältning i schaktugn med natriumsulfat och koks. Härvid bildas natriumsulfid, som förenar sig med järn- och kopparsulfiderna till en lättflytande, nickelfattig slagg {tops), som samlar sig över en tyngre, nickelrikare skärsten (bottoms). Genom upprepade omsmältningar blir skärstenen alltmer rik på N.; den underkastas sedan klorerande röstning, och den av kvarvarande koppar uppkomna kopparkloriden urlakas, varefter massan reduceras. Enl. M ondprocessen dödrostas koncentrationsskärstenen, finkrossas och utlakas med varm, utspädd svavelsyra, då en del koppar men endast obetydligt av N. går i lösning. Återstoden reduceras med vattengas vid 300°, då metallisk koppar och N. erhållas. Dessa metaller åtskiljas genom inverkan av koloxid, som vid 50°— 100° förenas med N. till nickelkarbonyl. Denna upphettas därefter utan lufttillträde till 180° k 200°, då den sönderfaller i N. och koloxid. Den erhållna metallen blir mycket ren. — För skiljande av koppar och N. användas även elektroly-

tiska metoder. — Ur garnieri't framställes N. luig. som ur magnetkis med den skillnad, att svavel måste tillsättas, vanl. som kalciumsulfid i form av återstoder från Leblancs sodaprocess. — Ur nickelhaltiga arsenikmalmer, som ofta hålla ganska mycket kobolt, framställes ej ekärtten utan 8 p e i s, som består av en förening mellan N., kobolt, ev. koppar, något järn och arsenik. Arbetsförloppet är följande: röstning av malmen, råspeis-smältning, röstning, koncentrationaspeis-smältning, dödrostning

samt reduktion. — Ur nickelhaltiga hyttprodukter framställes N. med fördel på våta vägen. — Reduktionen av nickeloxidulen sker med kol i deglar. Blandas oxidulen med träkolspulver och upphettas, erhålles alltefter temperaturen smält i. pulverformig N. För framställning av tärningsnickel blandas oxidulen med sågspån och ett bindemedel till en deg, ur vilken tärningar utskäras; dessa reduceras med träkol i deglar. — Raffinering av N., erhållen genom smältprocess, sker genom desoxidation (se d. o.) med magnesium 1., då N. innehåller avsevärda mängder ädla metaller, genom elektrolytisk process (jfr Koppar sp. 1191).

Nickeli'n. 1. Se Motståndsmetaller. — 2. Se Nickelmalmer.

Nickellegeringar. De viktigaste N. äro nysilver (se d. o.) och nickelstål (se Stål), övriga legeringars viktigaste egenskaper äro ljus färg, betydande hållfasthet, tämligen stor hårdhet och förmåga att vid polering anta hög och varaktig glans. De motstå väl inverkan av havsvatten, överhettad ånga och svagare kemiska lösningar och ha därför

I

Källa: Internet Archive ·