Sida 412
811
Niello — Nielsen
812
Niello (ital., av lat. ni'ger, svart), metall- (särskilt silver-) arbete med graverad dekorering, vars linjer fyllts med en mörk, av silver, bly, koppar och svavel sammansmält massa.
Niels E'bbesen [nels], d. 1340, dansk väpnare, som mördade greve Grert (se d. o.) av Holstein- Rendsborg i Randers 1340. I de därpå följande striderna stupade N. Minnet av hans dåd förhärligades i en berömd folkvisa.
Nielsen [ne'l-]. 1. Rasmus N., f. 1809, d. 1884, dansk filosof, prof. i Köpenhamn 1841 — 83. N., som i yngre år fann lösningen av problemet om förhållandet mellan vetande och kristen tro i en med den högra riktningen inom Hegels skola överensstämmande "spekulativ" teologi, fördes genom Kierkegaards inflytande senare att bestrida möjligheten av en dylik kompromiss och hävdade, att kristendomens trossanningar blott kunna upplevas men aldrig av förnuftet härledas, vilken ståndpunkt han hävdade under polemik mot H. L. Martensen. Hans främsta verk är Grundideernes Logik (2 bd, 1864 — 66). — 2. Anton N., f. 1827, d. 1897, dansk författare, skollärare. Genom talrika novellistiska skildringar ur danskt allmogeliv blev N. skapare av den s. k. "skollärarlitteraturen". — 3. Zacharias X., f. 1844, d. 1922, dansk författare, skollärare, liksom N. 2 representant för "skollärarlitteraturen", ehuru X:s romaner och noveller (bl. a. Nye Tider, 1881; Gamle Taner, 18S3; Maagen, 1889; Eildeme, 1900) konstnärligt och psykologiskt höja sig däröver. X. är en av det moderna Danmarks mest lästa författare. — 4. F r e d e r i k X., f. 1846, d. 1907, dansk universitets- och kyr-
koman, prof. i kyrkohistoria 1877, biskop i Aalborg 19CK), i Aarhus 1905, utgav ett stort antal kyrkohistoriska arbeten och började 1896 utge Eirkelexikon for Norden. — 5. Martinius X., f. 1859, dansk skådespelare och teaterledare, har utfört en mängd stora roller och höjde som direktör för Dagmarteatret 1897 — 1909 denna till landets ledande litterära scen. Hans hustru, O d a X., f. Lars sen, f. 1851, har uppträtt i en omfattande, främst fransk, repertoar och vunnit popularitet som vissångerska. — 6. Carl X., f. 1864, dansk tonsättare. X. har skapat en självständig instrumentalstil, som, särskilt dokumenterad i fem symfonier, karaktäriseras av bl. a. de melodiska uppslagens djärva men konsekventa fortbildning och ett fast arkitektoniskt uppbyggande av den musikaliska satsen i dess helhet. I hans produktion märkas f. ö. en violinkonsert, körverket Hy'mnus amo'ris, operorna Saul och David och Mascarade, scenmusik till Oehlen schlagers Aladdin, stråkkvartetter, violinsonater, sånger m. m. — 7. Johannes X., f . 1870, dansk skådespelare, var 1914—22 direktör för Det kongelige Teater och sökte i denna egenskap trots yttre svårigheter hålla god och omväxlande repertoar av litterär prägel. — 8. E i n a r X., f. 1872, dansk målare, prof. vid konstakademin i Köpenhamn 1920. X., som i sin konst rönt påverkan av sekelslutets litterära symbolism, har i stora figurkompositioner [Den svangre, 1902—03, Göteborgs mus., iland og Evinde, 1919, Statens Museum for Kunst, Köpenhamn) och porträtt (Ellen Eey, 1907, Xat. mus.) givit patetiska uttryck åt en mystiskt färgad livsuppfattning.
Källa: Internet Archive ·