Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 411
Originalsida 411
Originalsida 410
Originalsida 411
410–411

Sida 411

809

Nicotiana — Niel

810

lexikograf. N. utarbetade den första franska ordboken, Thrésor de la langue fran^oyse (utg. 1606), och införde 1560 från Portugal till Frankrike tobaksplantan, efter honom kallad Nicotia'na.

Nicotiana, se Tobak.

Nictheroy [-terå'j], huvudstad i staten Rio de Janeiro, Brasilien, vid Riobukten. 85.000 inv.

Ni'daros. 1- Se T r o n d h j e m.

— 2. N. bispedömme, före 1919 kallat Trondhjems stift, stift i Norge, omfattande Nord- ocL Sör-Tröndelag fylken samt n. delen av Möre fylke. Biskopssäte Trondhjem.

Ni'delven. 1. Älv i Sör-Tröndelag fylke, Norge, upprinner vid riksgränsen, kallas i övre loppet N e' a och utmynnar vid Trondhjem. Flera vattenfall. 160 km.

— 2. N. 1. N i' s s e r e 1 v e n, älv i s. Norge, utmynnar i Skagerak nära Arendal. Flera vattenfall. Flottled. 190 km.

Ni'dhogg, i fnord. myt. ett vidunder, som suger missdådares lik 1. gnager pä Yggdrasils rot.

Niding (fsv. nipinger), ärelös person, person, som begått brott, vittnande om moralisk uselhet.

— Nidingsdåd, nedrigt, skändligt brott. — I 1734 års lag var nidingstöld benänming på vissa svåra fall av stöld, t. ex. stöld vid olyckstillfällen o. d., och SS. nidingsverk betecknades misshandel å barn 1. sovande 1. annan, som var i sådan belägenhet, att han ej kunde försvara sig.

Nidingen, låg stenö med fyrtorn i Kattegatt, s.v. om On salahalvön på Hallandskusten.

Nidskrift (av isl. niö, hån), smädeskrift, påsk i' 11, skrift av ärekränkande innehåll. Ärekränkning (jfr d. o.) genom det skri\Tia ordet ansågs förr som en särskilt svår form. Denna från

romersk rätt hämtade uppfattning, som bottnade i den föreställningen, att ärekränkning i skrift vore i särskilt hög grad överlagd, är nu övergiven i svensk rätt. — N i d v i s a, smädodikt.

Nidstång, fornisländskt (och fornnorskt) besvärjelsemedel i form av en stång med ett på denna spetsat hästhuvud, stimdom också försedd med magiska runor. N. fästes i marken med hästhuvudet i riktning mot den, över vilken man samtidigt i en nidvisa nedkallade olycka.

Ni'dwalden, se Unterwald en.

Niebuhr [ni'bor]. 1. C arsten N., f. 1733, d. 1815, tysk upptäcktsresande i dansk tjänst, deltog i en expedition 1761 — 67, varunder han besökte Egypten, Arabien, Indien och Persien. — 2. BartholdGeorgN., f. 1776, d. 1831, den föreg:8 son, tysk historiker och politiker, preussiskt sändebud vid kurian 1816 — 23. N. är känd särskilt genom sitt arbete Römische Geschichte (3 bd, 1811—32, framförd till 241 f. Kr.), med vilket han genom en skarpsinnig källkritik grundlade den moderna uppfattningen av romarväldets äldsta utveckling.

Niéce [njäs] (fr., av lat. n&ptis, son- 1. dotterdotter), bror 1. systerdotter.

Niehoff [ni'-]. B., se Edlin g.

Niel [njäll], A d o 1 p h e, f. 1802, d. 1869, marskalk av Frankrike 1859, förde under Krimkriget bl. a. befälet över ingenjörtrupperna vid Sevastopols belägring 1855. Han hade as. armékårchef betydande andel i segern över österrikarna vid Solferino 1859. Krigsminister 1867, ivrade N. för en grundlig härreform, som han endast delvis kunde genomföra.

Källa: Internet Archive ·