Sida 414
815
Nieroth — Nietzsche
816
Friedrich Nietzsche. Bronshuvud av Mas Klinger.
Abel N". de Saint-Victor, f. 1805, d. 1870, kusins son till N. 1, synes ha varit den förste, som använde glas som underlag för fotografiska skikt.
Nieroth [ni'-], Karl, d. 1712, greve 1706, generallöjtnant 1704, utmärkte sig under Stora nordiska kriget, bl. a. genom segern vid Warszawa 1705. Han blev 8. å. kungligt råd och president i Göta hovrätt samt 1710 generalguvernör över Finland, vars missskötta försvar han iståndsatte.
Nietzsche [ni't-], Friedrich, f. 1844, d. 1900, tysk filosof och filolog, 1868—79 prof. i Basel. Nis ät grekisk filologi och filosofi ägnade ungdomsstudier resulterade bl. a. i verket Die Geburt der Tragödie aus dem Geiste der Musik (1872; Tragediens födelse, 1902), som röjer stark påverkan av Schopenhauer och av Wagner. Den kristna orienteringen under den senares sista tid drev dock vid 1880-t:s början den i antikens kult av styrkan och skönheten förankrade N. till en brytning med Wagner och
dennes riktning. N. gjorde nu bekantskap med Darwins utvecklingslära och utformade på grundval av dess hypotes om det naturliga urvalet en teori för den moraliska världsordningen. Den individ, hos vilken livets urdrift, "viljan till makt" — som N. med modifikation av Schopenhauers formel "viljan till livet" säger — resulterar i en överlägsen kraftutveckling, har därmed ock den moraliska rätten att härska över den, som ej med samma styrka kan hävda sin individualitet. Mänsklighetens utveckling tenderar att frambringa en högre art av värt släkte än den nuvarande. Städse ha individer, som ej gått i flock och famöte med den stora hopens "hjorddjur" (Heerdentiere) , framträtt. Dessa mänsklighetens utvalda, icke massan, ha skapat kulturen. De utvalda, som redan framträtt, äro endast föregångare till en ännu högre, kommande människotyp, "övermänniskan" (der ubermenscJi) , en profetisk skapelse, åt vilken N. lånade Zarathustras drag i arbetet Also sprach Zarathustra (4 dir, 1883 — 86; Sålunda talade Zarathustra, 1905). Ur etisk synpunkt framstår Zarathustra ss. representant för "herremoralen" gentemot den "slavmoral", vilken genom judendomen och dess arvtagare kristendomen lyckats undantränga antikens förnäma, aristokratiska livssyn. Gfenom dessa båda religioner har mänskligheten kommit att i lidandet och armodet se något skönt och ädelt och att ss. dygder prisa medlidande med de svaga, ödmjukhet, lydnad, tålamod m. m., vilket anstod slavsjälar men icke andens riddersmän, som äro födda att härska men ej att lyda, skoningslöst hårda mo»^
Källa: Internet Archive ·