Sida 415
817
Nieuport — Niger
818
andra men först och sist mot Big själva. Deras adelsmärke är det hjältemod, som vågar ta livet med alla dess konsekvenser, pä gott som på ont. Därför älska de ock med Zarathustra idén om alltings återkomst (die Wiederku7ift des Gleichen), jordelivets och världsutvecklingens eviga återupprepning. I N:s övermänniskoideal ingå i själva verket två olika faktorer, dela en typ av egoistiskt hänsynslös "maktmänniska" i den gamla sofistikens och renässansens anda, dels det ideal av förnäm mänsklighet och sedlig höghet, som förkroppsligats i stoicismens bild av "den vise". — N., som från 1889 var sinnessjuk, fick icke själv bevittna den revolution, som framkallades av hans skrifter, bland vilka utom de förut nämnda märkas Unzeitmässige Betrachtungen (4 bd, 1873—76), Menschliches allzumensöhliches (3 bd, 1878—80), Jenseits von (hit und Böse (1886; Bortom gott och ont, 1904), Zur Genealogie der Moral (1887; Till moralens genealogi, 1905), Die Götzendämmerung (1888; Afgudaskymning, 1906). Särskilt inom skönlitteraturen satte hans idéer starka spår i de flesta länder. I Norden framkallades, främst genom G. Brändes, som först riktade uppmärksamheten på N., men även genom Strindberg och Ola Hansson en reaktion i N:s anda mot 80-t:s utilitaristiskt demokratiska åskådning. Nietzscheanismen satte ock spår bl. a. i Ibsens diktning. Men den mötte ock opposition, bl. a. från H. Höffding och V. Rydberg. — Lika mycket diktare som filosof, har N. även genom sin glänsande aforistiska stilkonst och sina få men fullödiga dikter {Lieder des Prinzcn Vogelfrei, 1887, Prins Fågel-
fri, 1901) spelat en betydande litterär roll. — Nietzschearkivet i Weimar grundades 1894 av N : s syster, Elisabeth Förster-Nietzsche (f. 1846) SS. centrum för studiet av N.
Nieuport [njöpå'r], flaml. Nieutopoort, stad i prov. Väst- Flandern, v. Belgien, vid Yser. 3,000 inv. — Under k a p p 1 ö p - ningen till havet (sed. o.) sökte tyskarna okt. 1914 förgäves bemäktiga sig brohuvudet vid N., varefter belgierna genom öppnande av slussarna vid N. satte kringliggande område under vatten.
Nieuwe Waterweg [ni've va'- tervech], kanaliserad mynning av Maas, mellan Rotterdam och Hoek van Holland, Nederländerna. 33 km.; djup 10 m.
Niévre [njävr], departement i mell. Frankrike, ö. om floden Loire. Jordbruk, boskapsskötsel, bergsbruk och metallindustri. 270,000 inv. Huvudstad Nevers. Jfr Nivernais.
Ni'fe, Nifesi'ma, se Jorde n sp. 184.
Ni'fe-ackumulator (av Ni och Fe, se dessa ord), varunamn å Jungnerackumulatorn.
Ni'felhem (isl. Niflheimr, "dimvärlden"), enl. Snorres Edda den bistra köldens värld, n. om Ginnungagap. Jfr Muspelhem.
Ni'flungar, se G j u k u n g a r.
Nigella, växtsläkte (fam. Ranuncula' ceae) , hemmahörande i Medelhavsländerna. N. Damasce'- na, jungfrun 1. flickan i det gröna, ettårig ört med finflikiga blad, blommor med blå, i spetsen gröna foderblad och till honungsgömmen omvandlade kronblad samt frukter med uppblåst vägg, odlas som prydnadsväxt och förvildas ofta.
Ni'ger [eng. utt. na'jd38], Ä-f rikas till storleken tredje flod
Källa: Internet Archive ·