Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

I en afhandling, som särskildt är egnad åt utredandet af den svåra frågan om det sätt, hvarpå de särskilda metallerna betecknas i de egyptiska inskrifterna, säger Lepsius 1: »Då granit så ofta bearbetas i stora massor redan under den fjerde Mannethonska dynastien,» — slutet af det 4:de förkristna årtusendet — »kan det väl ej vara tvifvelaktigt, att man sedan den tiden och än tidigare kände jernet och dess härdande». Och på ett annat ställe yttrar han 3: »Att jernet redan tidigt var kändt af egypterna och i allmänhet i bruk hos dem, kan icke vara underkastadt det minsta tvifvel. Vi få icke förgäta, att Egypten under årtusenden hörde till forntidens mest civiliserade folk, om det icke stod i spetsen för dem, och att alla för folkens lif vigtiga upptäckter, så vidt de icke utgingo från egypterna sjelfva, dock genom dessas oafbrutna nära förbindelser med de öfriga kulturfolken i den gamla verlden genast kommo dem till godo samt tillgodogjordes af deras högt utvecklade teknik och industri. Det vigtiga framsteg i metallurgien, som måste vara förbundet med jernets framställande, kunde mycket väl utgå från Egypten, ty materialet dertill finnes öfverallt utbredt, och äfven i Egypten har åtminstone en gammal jerngrufva ännu i våra dagar kunnat uppvisas». Detta kan visserligen synas göra det sannolikt, att jernet mycket tidigt varit i allmänt bruk hos egypterna, för också Arcelin lägger den egyptiska bronsåldern omkring 6,000 år tillbaka i tiden, alltså till omkring 4,000 år före den kristna tideräkningen». Af dessa ord skulle man tro, att Arcelin förlägger bronsålderns slut i Egypten så långt tillbaka; så är emellertid ej fallet. Han säger, att bronsen varit allmänt använd i landet sedan mer än 6,000 år före våra dagar, att således den egyptiska bronsålderns början måste sättas så tidigt; livarjemte lian betonar den stora roll bronsen länge spelade i Egypten. Matér. p. Vhist. de l'homme 1869, s. 377. 1 Lepsius, Die Metalle in den cegyptischen Inschriften i Abhandlungen der philos.-hist. Klasse der k. Akademie d. Wissensch. zu Berlin 1871, sid. 112.