Sida 104
4. Bronsålderns början och slut i Egypten och Orientens andra länder, i södra, mellersta och vestra Europa. Större samtidighet än man antagit mellan de olika delarna af Europa både i afsende på bronsålderns början och dess slut
såsom vi hafva all anledning antaga, är riktig, skulle således vapen och verktyg af brons ännu i det 9:de århundradet före Kristus hafva användts i Assyrien, ehuru jern et då redan länge torde hafva varit kändt der. Om m a s s a g e t e r n a , som bodde i K aukasustrakten, på gränsen till det persiska riket, b erättar H erodotos, att de ännu på K yros’ tid, m ot slutet af det 6:te århundradet, icke hade något jern, utan använde brons till sina vapen \ Från tiden före det sista förkristna årtusendet känna vi m ärkvärdigt nog ännu alltför få m innen af fen ic ie r n a s kultur, för att med deras tillhjelp kunna få upplysning om, när detta folk utbytte bronsen m ot jern. Då fenicierna stodo i m ycket liflig beröring med egypterna, är det em ellertid högst sannolikt, att de förra lärde känna den nya m etallen ungefär vid samm a tid som de senare. I j u d a r n e s heliga skrifter näm nes je rn e t redan i början af 1 Mose bok (4 kap. 22 v.), der det heter om Thubalkain, att han var »en m ästare i allehanda koppar- och jernverk». Sam m a metall om talas äfven i 4:de och 5:te Mose-böcker, i Josua bok, m. fi. 2 I detta, liksom i andra liknande fall, bevisas em ellertid härigenom endast, a tt jern e t var kändt på den tid, då de i fråga varande skrifterna erhöllo den form, i hvilken de nu föreligga. Om Goliath berättas, att spetsen på hans lans var af jern, men hans kastspjut af »koppar», det är brons 3. Till tem pelbyggnaden gaf David »hundra tusen centner jern»; nitarna och beslagen å portarna gjordes af denna m e ta lli. ' Rawlinson, History of Heroclot, 1 sid. 334, 335. 2 4 Mos. 35: 16; 5 Mos. 3: 11 (säng), 19: 5 (yxa), 27: 5, 28: 48; Josua 6: 19, 17: 18 (vagnar). 3 1 Sam. 17: 6 och 7. 4 1 Krön. 22: 3, 14 och 29: 7.
Källa: Project Runeberg ·
