Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

Bland lemningarna af den stad, som Sehliemann anser hafva varit det af Homeros besjungna T r o j a , har han väl funnit en stor mängd föremål, men ej spår af jern. Vapen och verktyg äro af sten och brons \ Schliemanns undersökningar i Mykemes grafvar hafva, såsom vi redan nämnt, visat, att bronsåldern fortlefde 3 G r e k l a n d ännu på den tid, till hvilken dessa grafvar höra, oaktadt det betydande inflytande från Orientens kulturfolk, som röjes af dessa fynd. Man är nu enig om, att Mykense-grafvarna äro minnen från den senare delen af det andra årtusendet före Kristus, således från den tid, då det trojanska kriget anses hafva utkämpats. Det är väl sant, att Homeros några gånger nämner 7 O O C jernet, ehuru de af honom beskrifna vapnen i allmänhet äro af brons, eller koppar, såsom det oriktigt plägar öfversåttas. Men man får ej af detta förhållande draga den slutsatsen, att jernet verkligen var kändt i Troas och Grekland på det trojanska krigets tid. Det bevisar endast, att jernet var kändt på den tid, då de homeriska sångerna författades, eller rättare då de, efter att hafva fortlefvat genom muntlig tradition, blefvo upptecknade i den form, i hvilken vi nu känna dem. Detta inträffade dock först vid midten af det första årtusendet före Kristus, således på en tid, då vi veta, att jernet redan var i allmänt bruk hos grekerna. Kunna vi således icke af de homeriska sångerna få någon upplysning om den tid, då bronsåldern slutade eller jernåldern började i Grekland, så är det dock af andra omständigheter mycket sannolikt, att jernet blef kändt i detta land omkring 1000 år före Kristus, eller åtminstone i början af årtusendet närmast före Kristus. Långt efter det jernet blef kändt har man emellertid i Grekland, liksom i flera andra land, användt brons 1 Sehliemann, Ilios, sid. 252, 604, 438, 476, 514.