Tillbaka Read Runeberg

Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

Originalsida 108
Originalsida 108
Originalsida 108
Originalsida 109
108–109

Sida 108

4. Bronsålderns början och slut i Egypten och Orientens andra länder, i södra, mellersta och vestra Europa. Större samtidighet än man antagit mellan de olika delarna af Europa både i afsende på bronsålderns början och dess slut

Äfven inom den ä l d r e bronsåldern i de keltiska landen kan man emellertid urskilja två delar, den äldre karakteriserad genom skaftcelter utan kanter, eller med låga kanter, och genom korta, breda dolkar med »triangulär» klinga, den yngre genom skaftcelter med tvärgående afsats för skaftets ända och genom svärd. Utmärkande för den yngre bronsåldern äro bl. a. skaftcelter med skaftlappar utmed öfversta delen och hålcelter. De flesta i schweiziska pålbyggnader funna minnen från bronsåldern höra till denna tid. Om än bronsen, såsom sannolikt är, senare kommit till de nu i fråga varande landen än till Italien, måste dock deras äldre bronsålder vara samtidig med en stor del af den äldre bronsåldern i Italien. Både norr och söder om Alperna tinna vi nämligen under denna period samma former af skaftcelter och samma dolkar med »triangulära» klingor. Några af dessa dolkar äro tydligen införda från Italien till mellersta Europa, andra äro der efterbildade efter de italienska 1. Den yngre bronsåldern i de keltiska landen visar sig, såsom vi af det följande få se, vara ungefär samtidig med bronsålderns sista tid och med öfvergångstiden till jernåldern i norra Italien. Här torde det vara nog att påminna om följande bevis derför. Bronssvärd, hvilkas fästen upptill sluta i två mot hvarandra vända spiraler, träffas ofta i de keltiska landen i fynd från den yngre bronsåldern 2. I Italien tillhör samma svårdsform bronsålderns slut och öfversrångstiden , n o till jernåldern. Ett svärd af denna typ är funnet i en af de äldsta grafvarna vid Corneto tillsammans med en spjutspets och en knif af brons samt ett för brons- 1 Montelius i M ånadsbladet 1880, sid. 146. 2 Montelius i Gompte-rendu du Gongres de Stockholm 1874, sid. 909 o. iölj. — Se vidare liärora sid. 124 här nedan.

Källa: Project Runeberg ·