Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

spännen äro afbildacle fig. 31 och 32, samt beskrifna sid. 35 i Spännen frä n bronsåldern. Den italienska typen skiljer sig från den vid Hallstatt funna egentligen endast derigenom, att omböjningen vid nålhylsan saknas, och att denna hylsa icke är så hög. Spännen, som hafva hög nålhylsa, och som äfven för öfrigt äro ganska lika de nu i fråga varande från Hallstatt, äro emellertid också funna i Grekland och i Kaukasus-trakten 1, hvarför det är af vigt, att undersöka, i hvilket förhållande dessa tre slag af spännen stå till hvarandra. Virchow och Chantre, hvilka på ort och ställe lärt känna Kaukasus-fynden, lemna den frågan oafgjord, om de i dem förekommande spännena äro att tillskrifva ett inflytande från vester, eller om de grekiska och italienska spännena uppstått genom ett inflytande från öster 3. Redan för ett par år sedan har jag uttalat den åsigten 3, att Kaukasus-spännet är en ättling af det italienska, om än i andra ledet. Då ansåg jag väl troligt, att mellanledet borde sökas i Donau-landen, i det nyss beskrifna Hallstatt-spännet; nu synes det mig dock vara sannolikare, att mellanledet bör sökas i det grekiska spänne, hvilket, liksom Hallstatt-spännet, är en ättling i första led af den italienska »fibula ad arco semplice». Denna har i sin ordning uppstått ur det italienska spännet med dylik båge, men med spiralskifva i stället för nålhylsan 4. Så länge den äldsta typen endast är känd från Italien, der den ej sällan förekommer, anser jag, att spännet eller säkerhetsnålen 1 Chantre, Hecherc/ies paléoethnologiques dans la Russie méridionale et spécialement au Caucase et en Crimée (Lyon, 1881) pl. IX ; Virchow, B as G räberfeld von Koban (Berlin, 1883), pl. I ffg. 2 och 3, m. fl. Virchow, anf. arb., sid. 30 och 128; Chantre, anf. arb., sid. 20. 3 I ett föredrag inför Svenska Sällskapet för antropologi och geografi, november 1882; Ymer 1882, sid. 245. 4 Montelius, Spännen fr å n bronsåldern, fig. 16.