Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

måste betraktas såsom en italiensk uppfinning. Från Italien utbredde det sig åt öster, liksom åt norr. I Grekland och Troas äro spännen funna, som på en gång likna den nyss nämnda italienska fibulan och Kaukasus-spännet; liksom det senare hafva de vanligen hög nålhylsa, högre än å det italienska \ Den omständigheten, att alla dessa tre slag af spännen — de från Italien, Grekland och Kaukasus — sakna omböjning vid öfvergången till nålhylsan, gör det högst sannolikt, att de stå i omedelbart samband med hvarandra: det italienska spännet har gifvit upphof åt det grekiska, och detta åt Kaukasus-spännet. Det Hallstatt-spänne, som nu är i fråga, har antingen uppstått genom omedelbar efterbildning af det italienska spännet, eller ock genom efterbildning af det grekiska. Den förra förklaringen synes vara den sannolikaste, ehuru vi i den höga nålhylsan å det förstnämnda spännet torde böra se ett grekiskt inflytande 2. Här skulle vi således hafva samma företeelse som i afseende på de sid. 116 omtalade Hallstatt-spännena med två mot hvarandra vända djur: spännet visar sig genom sin allmänna form vai'a en efterbildning efter en italiensk typ, men i en detalj röjes ett grekiskt inflytande. * > Om den tid, till hvilken »fibule ad arco semplice» höra, lemna de italienska fynden goda upplysningar. Sådana spännen förekomma bland annat i fynden från Piediluco, Goluzzo, Casalecchio och San Francesco, samt 1 Montelius, anf. arb., fig. 6 och 7 (Grekland); Virchow, anf. arb., sid. 10 (Iné i Troas). I Mykenae, ehuru icke i någon af grafvarnn inom borgen, har man funnit ett spänne med hög båge, hvilket mycket liknar de italienska, men hvars hylsa är mindre och smalare (enligt benäget meddelande af d:r Sophus Muller). 2 Jfr det fig. 12 i Spunnen frå n bronsåldern afbildade spännet från Kroatien med mycket hög och stor nålhylsa, men utan omböjning vid denna.