Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

sätt hvarpå nålen varit fäst, och hvilket är alldeles ohkt det pa spännena från den rena bronsåldern, men likt det under den äldre jernåldern vanliga. Emedan de i södra Skandinavien flera gånger funna och der utan tyifvel förfärdigade tutulusformade spännena til hora en tid, då jernet redan icke blott var kändt här utan man äfven deraf gjorde arbeten, och emedan de äldsta af dessa spännen ej kunna hänföras till en senare tid än det 6 århundradet före Kr. f., så måste följaktligen den nya metallen hafva börjat begagnas i södra Skandinavien senast under nämnda århundrade. A tt sådana halsringar som fig. 133, hvilka vi hafva sett hora till samma tid som de nordtyska spiraltibulorna med tutulusformade midtprydnader, ej gerna kunna rorskrifva sig från en senare tid än omkring 500 år före Kristus, ^ådagalägges äfven af andra förhållanden. En halsring af denna typ har visserligen vid Prim entdorf hittats i en cista a cordoni; men detta fynd torde på grund af förut anförda skäl kunna anses höra lika väl till det 6:te som till det örte århundradet. Och att halsringar af nu i fråga varande slag snarare höra till tiden före an efter år 500, framgår deraf, att två sådana ringar hittats vid Holbaik Ladegård tillsammans med ett bronssvärd af den typ, som är karakteristisk för de äldsta Hallstatt-grafvarna 1. Då detta svärd således ej gerna kan vara senare än från det 7:de århundradet, måste Holbaek Ladegård-fyndet hänföras åtminstone till det 6:te. Halsringar lika fig. 133 tillhöra en tidig del af den 6:te perioden, emedan de, såsom talrika mellanformer visa, äro utvecklade ur sådana för den 5:te perioj Madsen, Broncealderen, Samlede fund, pl. 30 fig. 1. En sådan mellanform, hvilken står nära fig. 113, förekom i ett vid Stenbro i Silte s:n på Gotland anträffadt fynd från slutet af den 11