Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

åldern varit af mycket stor betydelse. I utbyte mot detta dyrbara ämne erhöllo nordborne från Södern bland annat metaller, först brons, men slutligen äfven iern. Det är då lätt förklarligt, att den nya metallen tidigt kunde bhfva känd just i södra delen af den jutska halfön i en trakt der bernstenshandelus vägar måste kafva gatt fram. I Skandinavien och i många trakter af norra Tyskland torde likväl den rena bronsåldern hafva i allmänhet fortlefvat under hela den 5:te perioden, om än många förhållanden visa, att de minnen, som vi hänfört till denna period, höra till en tid, som ligger nära bronsålderns slut. Detta framgår också af de fynd, som vittna derom, att en stor del af vår 5:te period är samtidig med slutet af bronsålderns blomstringstid i mellersta Europa, och att den sista delen af nämnda period i Norden är samtidig med öfvergången till jernåldern i de söder derom belägna landen. Denna samtidighet ådagalägges dels af de nordiska arbeten, som någon gång hittats i främmande land, dels af de främmande arbeten, som i ganska stort antal träffats i Norden. E tt märkligt fynd af det förra slaget gjordes för några år sedan vid Corcelettes i Schweiz. Bland de der upptäckta pålbyggnadslemningarna på Neuchåtel-sjöns strand fann man jemte en mängd inhemska bronssaker ett hängkärl och hälften af ett spänne, om hvilkas nordiska ursprung ej minsta tvifvel är möjligt. Kärlet är likt fig. 118 och spännet likt fig. 126— 127 å vår pl. 5 h Båda höra således till den femte perioden och, såsom vi se både af hängkärlets öron 2 och andra förhållanden, 1 Montelius, Två nordiska bronsålderssaker funna i Schweiz i Månadsbladet 1879, sid. 141 o. följ., samt Deux bromes d'origine Scandinave découverts en Suisse i Matériaux pour l’histoire de Vhomme 1880 sid. 1 4 —18. 2 De äro lika fig. a å sid. 76.