Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

snarare till den förra än den senare delen af denna period. Bland den mängd föremål, som anträffats i lemningarna af pålbyggnaderna vid Corcelettes, voro inga af jern och inga sådana bronsarbeten som tillhöra jernåldern. Det enda, som antyder, att pälbyggnaden ej blef förstörd förr än någon kännedom om jernet fram - trängt dit, är att en der funnen bronsarmring af en i Schweiz under bronsåldern vanlig form är prydd med inläggning af jern. Fyndet vid Corcelettes visar oss således, att de två i fråffa varande nordiska arbetena kommit till Schweiz O på en tid, då bronsåldern ännu fortfor der, om än dess slut ej var långt aflägset. Men då dessa två arbeten höra till den yngre bronsålderns blomstringstid i Norden, måste denna period vara samtidig med den senare delen af bronsålderns blomstringstid i Schweiz. I andra schweiziska pålbyggnader från samma tid har man, såsom vi sett (sid. 109), funnit italienska arbeten från slutet af bronsåldern och från öfvergångstiden tilljernåldern i Italien. Allt detta antyder följaktligen, att den 5:te perioden af Nordens bronsålder är samtidig med nyssnämnda period i Italien. Vi skola nu se, huru denna antydan vinner fullständig bekräftelse af flera i Norden anträffade fynd. Vi minnas, att bronssvärd, hvilkas fästen upptill sluta i två mot hvarandra vända spiraler, och bronssvärd med oval, tunn fästeknapp höra till slutet af bronsåldern i mellersta Europa och till öfvergångstiden mellan bronsålder och jernålder i Italien (sid. 123 o. följ.). Dylika svärd äro flera gånger funna inom det nordiska området, och några gånger tillsammans med inhemska bronsarbeten från den 5:te perioden 1. 1 Vid Wulkow nära Naugard i Pommern har man i en torfmosse funnit tre bronssvärd, af hvilka ett har ett fäste slutande i spiraler och de två andra hafva smal fästetunga med upphöjda kanter. De äro så-