Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

förvåning. Om, såsom jag antager \ samma folk bodde här under bronsåldern som under den yngre stenåldern, kunna vi emellertid lättare förstå, att ättlingarna af dem, hvilka frambragt de yppersta arbeten, som Europas stenålder har att uppvisa, snart skulle lära sig att med mästarhand behandla det nya material, som de erhållit genom handel med andra folk. Detta synes 1 1 }io' vara så mycket lättare att första, som den egendomliga ornamentiken å de nordiska arbetena från vår äldre bronsålders blomstringstid tydligen bör tillskrifvas ett visserligen icke omedelbart, men dock kraftigt inflytande från den tidens högst stående kulturfolk. Stor har olikheten varit mellan de åsigter, som vid skilda tillfällen uttalats om den tid, då bronsåldern slutat och jernåldern börjat i Norden. Denna olikhet finner dock sin naturliga förklaring deri, att man vid hvarje tidpunkt uttalat den åsigt, hvilken synts ega de bästa stöden af de fakta, som d å voro kända. För fyratio år sedan antog man, att bronsålderns slut i Danmark icke inträffat förr än under det 8:de eller 9:de århundradet efter Kristi födelse; på den Skandinaviska halfön skulle dock jernet hafva vaidt i bruk åtminstone några århundraden tidigare \ Denna, såsom det nu synes, egendomliga åsigt grundade sig derpå, att antalet minnen från bronsåldern i Danmark var öfverväldigande stort, men att man då kände endast ett mycket ringa antal danska fynd, som ansågos härstamma från jernåldern, under det att nästan hvarje grafhög i det egentliga Sverige och i Norge hörde till denna tid. Först i början af 1850-talet insåg man, att jernåldern börjat i Danmark mycket tidigare än man dittills 1 Montelius, Om våra förfäders invandring till Norden i Nordisk tidskrift 1884, sid. 21 och följ. 2 Worsaae, Danmarks oldtid (1843), sid. 99 och 114.