Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

rödjas. Ty om obestridliga fyndomständigheter visade, att jernåldern verkligen börjat här så tidigt, borde man utan tvekan uttala sig härför, viss att nya fynd snart skulle upplysa det som syntes dunkelt. Men vi behöfva ej hysa någon sådan betänklighet. De senare årens fynd och en riktigare uppfattning af mycket, som förut hittats, hafva nämligen på ett oväntadt sätt riktat vårt vetande just i afseende på den fråga som nu föreligger. Så känna vi nu icke blott från norra Tyskland utan ock från södra Skandinavien ett icke obetydligt antal föremål af de för Tene-perioden karakteristiska typerna , hvilka således måste hänföras just till de nu i fråga varande århundradena mellan vår bronsålders slut och Kristi födelse. I detta afseende, liksom i så många andra, äro fynden från norra Italien af stor betydelse för tidsbestämningen. Vid Bologna och i trakten deromkring, samt på många andra ställen i norra Italien har man funnit grafvar, innehållande vapen och prydnader af former egendomliga för Téne-perioden. Man är ense om, att dessa grafvar tillhöra de galliska folk, som en gång bott i nämnda del af Italien. Då man vet, att gallerna satte sig i besittning af Bologna i början af det 4:de århundradet före Kristus, förskrifva sig de äldsta der upptäckta galliska grafvarna utan tvifvel från den tiden. Detta bekräftas ock af de i dem funna spännena, hvilka egentligen endast genom sin tvåsidiga spiral skilja sig från de under det öde århundradet vanliga italienska spännena af den form, som är känd under namnet »Certosatypen» 2 . 1 Undset, anf. arb.; M ontelius i Månadsbladet 1882, sid. 181, och i Svenska Fornm.för-.s tidskrift, 6-te bandet, sid. 79 och 80. 1 M ontelius, Spännen frå n bronsåldern i Antiqv. tidskr. f. Sv., C: 3 sid. 187.