Tillbaka Read Runeberg

Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

Originalsida 192
Originalsida 192
Originalsida 192
Originalsida 193
192–193

Sida 192

5. Öfvergångstiden från bronsålder till jernålder i mellersta Europa: Hallstattperioden. Tre på hvarandra följande delar af denna period. Samtidiga fynd i Italien. Samtidiga fynd i Norden. — Fynd upplysande den absoluta åldern af hvar och en af vår bronsålders sex perioder. Den nordiska bronsåldern har börjat och slutat tidigare, än man hittills vanligen förestält sig

Det galliska spännet, vanligen kalladt Téne-spännet, undergick emellertid småningom förändringar: dess främre, först uppåt och sedan äfven bakåt böjda ända blir snart förlängd och lägger sig mot bågen; i början är den fri, men snart omfattar den bågen och sammanväxer slutligen med denna 1. Ä nnu torde man väl icke från Skandinavien känna något Téne-spänne af det äldsta slaget, med en uppböjd ända, som ej når fram till bågen, eller som når fram till, men ej omfattar denna. Men man har här träffat några spännen, hvilkas tillbakaböjda ända omfattar bågen utan att vara sammanvuxen dermed 2. Denna typ har i norra Italien och i Schweiz visat sig tillhöra det tredje århundradet före Kristus. Fynden vid Bologna göra det nämligen otvifvelaktigt, att typen fanns der före början af det 2:dra århundradet, då staden blef en romersk koloni 3; och flera spännen af denna typ hafva hittats vid la Tene 4, å samma djup som ett par galliska guldmynt, hvilka måste hänföras till det 3:dje århundradet 5, emedan de äro så goda efterbildningar efter mynt präglade vid midten af det 4:de århundradet för den makedoniska konungen Filip, Alexander den stores fader, att de ej torde vara många mansåldrar yngre än dessa. De stå också förebilden betydligt närmare än de keltiska mynt, hvilka på goda 1 Spännen frå n bronsåldern, fig. 18 1— 188. 2 Undset, anf. arb., fig. 135, 152, (154), 178, 181; Yedel, Den celdre jernalders begravelser på Bornholm i Årböger f . nord. oldkynd. 1872, pl. 5 fig. 1, (2) och 7; Worsaae, A fbildninger fr a det kongel. Museum f . nord. olds., fig. 176; Sv. forns., fig. 308, (309 och 310); Månadsbladet 1882, fig. 71; Rygh, Norske oldsager, fig. 228. 3 Spännen frå n bronsåldern, sid. 188. 4 Keller, Pfahlbauten, 6:ter Bericht, pl. XIV; Vouga, Les Helvetes å la Tene, pl. XVI. ° Vouga, anf. arb., sid. 29, pl. V III fig. 4 och 14. — Vid la Tene har man äfven funnit flera andra mynt, några från mycket senare tid, men dessa äro funna under sådana omständigheter, att de icke hafva någon vigt för nu föreliggande fråga.

Källa: Project Runeberg ·