Sida 43
Per Hasselbergs lifsverk af Richard Bergh
Man skulle vara benägen att tro, att Hasselberg med dessa dekorativa anlag borde hafva varit särskildt lämpad att skapa historiska monument. Detta var likvisst ej fallet. Hasselberg måste, för att lyckas i sitt arbete, alltid vara helt och hållet besjälad af sitt ämne, och demokraten Hasselbergs intresse låg icke inom det område, där man finner våra stormäns krigiska bedrifter besjungna. — På en gång envis och plikttrogen, ville Hasselberg emellertid icke, när han en gång gifvit sig i leken med en uppgift sådan som skizzerna till Oxenstierna eller Karl X Gustaf, höra talas om den begränsning, som omöjliggjorde ett helt lyckligt resultat af hans arbete. Hasselberg såg då ej längre själf, att hans konstnärliga intresse helt och hållet låg inom det stora naturlifvets och det »evigt mänskligas» område — ett område så vidsträckt och storslaget, så fylldt af poesi och af kraft, af innerlighet och af vildhet, att det aldrig skulle ha upphört att gifva hans rika fantasi och hans formsäkra, aldrig tröttnande hand ämnen till nya och åter nya hänförande verk.
Men ödet hade annorlunda beslutat.
Plötsligt och obarmhertigt vred döden mejseln ur den idoga handen och andade sin iskyla in öfver de lifsvarma drömmar konstnären ännu närde i sin inbillning. Endast de verk, som redan voro fullbordade, kunde han icke nå — de tillhöra odödligheten, i den mån äkta konst gör det.
Hasselberg var född i närheten af Ronneby 1850. Han dog i Stockholm 1894.
Richard Bergh.
Fot. H. Hamnqvist. MIGNON.
Eskiss i vax.
Källa: Project Runeberg ·