Sida 3
grunda sig på förut bevisade satser eller definitioner, postulater och axiomer. Det indirekta nyttjas ej oftare än ett direkt ej står att erhålla. Detta inträffar oftast vid s. k. omvända Theoremer, d. v. s. sådana, hvilkas hypothes är ett annats thes och tvärtom.
13. För att upplösa ett Problem samt för att bevisa ett Problem eller Theorem måste man i allmänhet vidtaga åtskilliga åtgärder, såsom att sammanbinda gifna punkter, utdraga lineer, skära gifna lineer eller vinklar midtitu, draga en linea parallel med eller vinkelrät emot en gifven, rita upp cirklar o. s. v. Sammanfattningen af dessa åtgärder kallas konstruktion. Noggrannt bör skiljas mellan den konstruktion, som fordras för ett problems upplösning, och den, som sker för dess bevisning.
14. För att göra framställningen af Geometrien både kortare och tydligare begagnar man åtskilliga tecken, af hvilka några nu skola förklaras, men andra sedermera på sina vederbörliga ställen.
1. För att beteckna två storheters likhet (i storlek) nyttjas tecknet =, som kallas likhetstecken och sättes emellan de storheter, som äro lika stora. Betecknar således A och B två storheter, som äro lika stora, så skrifver man: A = B, hvilket utläses: A är lika stor med B.
2. Att två storheter icke äro lika stora betecknas med > eller B, att A är större än B, men beteckningen B < A, att B är mindre än A.
3. Om en storhet är lika med två eller flera andra storheter tillhopa, så kallas hon summan af dem och detta betecknas genom att sätta tecknet + (utsäges: plus) emellan dem. Vill man således skrifva, att A är summan af B, C, D, så skrifver man: A = B + C + D, och utläser det: A är lika med B plus C plus D.
Vore A lika med flere sådana storheter som B tillhopa, så kunde man skrifva på nyssnämnda sätt,
Källa: Project Runeberg ·