Sida 9
Elegie
Som mig; Fi/k-blótar Mor har gett fór ert Proce fe* Fórdómda tjufva hand! fom ftjål ifrån din Nåfla Det hålfta oeh det båfta;
Om jag fick. dóma dig > jag dómde, at man ikar Din kropp iä bittals, fom i Flaikan droppar var. Jäg íkulle /krifva, tank! en Skrift^ til Kåmmers-Rätten* Til fvars mot Se&er Gafp, den (fár inbilil^a Sprätcen;. Men alt fórgáfves var, mitt hufvud flod e} bi*
Ty unter uns gefagt: en Sup gor godt genie.
SS /kynda Er undfttt min matta anda!
Låt mina Läppar fig med Edra droppar blanda?
Och fräls en Man, fom fa fin Lag-kond vål fórftár. At mifta mig blef en obotlig fkade;
Men Krog-Madame hon fvor och fade:
Om Ni vil gifva Gull fa fins hår ingen tar.
Vid defTa ord vSr Finktl föll til rygga r Peruque oeh Hatt blef golfvets rof,
Ach! ropte han: jag år ju ingen bof,
Jag 5r en Man- och ingen mygga,
Skall man få handla iå med dyra Mcniko-lif?
Gif hit en knif!
Och vet jag är for ftor, at tåla flika óden;
Vid briit af BrSnvin jag långt håldre väljer dódeti»
Gif hit en uddhvafs knif!
NårBränvin tryter mig, fnart fagt mm hela föda,'
Så må jag fjelf mitt lif fóróda;
Ty hvad ár lifvet várdt i nycktra tidsfordrif ?
Når i min ungdom jag ftuderade min Jura,
Fants Brånvin icke än iå ymnigt in natura,
Då las jag fom en Haft min Jus Romanum flinkt,
Jag var en hund i Svenfka Lag- pra&iquen, jag kunde Balk fór Balk diftinQ::
Odi kände hvarje Lag i alla Knnga Riken.
X J Men
Källa: Project Runeberg ·