Sida 8
Elegie
ELEGIE:
Advocaten FINKEL.
Nyfs hade Natten blifvit bruten,
Öch mörkret tvinat bort for dagens öfvermagt, Når Finkel brydd, förSagd och andetruten:
Steg up utur fin Sång , Som ryektet mig har Sagt:^ Han hostar och han kräks, han hvimlaroch han Svär; Ach! brast han ut, hvad bistra tiderf Fins vål en redlig Man, hvars hjärta ieke Svider? Vårt Brånvin borta är*
*
I Stoffor och Surtout, vår Finkels hvardags skinn,
I rak Peruque med ros i nacken ,
Och faft han plundrad varpå ena Stöfvel-klacken,
Han hastar til en Krog, fom kallas för Krypin,
Hit med en Sup Madame!
Han ropar öfverljudt iå det i Krogen dånar;
Af kyligt blod min Näfa blånar.
jag far knapt målet fram;
Hit med en Sup! jag ger hvad Ni begär:
Ach! skynda Er! min anda tryter;
Jag darrar Som et Löf; mitt vänstra öga flyter;
Jag utan fansning är.
Når jag i Natt kom hem gerad Srån Smedgats-Klubben? Där Lappfik år min mat och Tråstops öl min drick, Jag någon lystnad fick,
At ta en Sup ur Flaskan min i Skrubben:
Proh dolor! intra limires
Jag Sökte, men jag kom til korta;
Ty både Flaskan ijelf och Brånvinet var borta.
Som
Källa: Project Runeberg ·