Sida 281
Den välkomne gasten i Tuilleriernas praktfulla salar, Lief för någon tid invånare uti S:t Pclagies otrcfliga celler. Den for kort lid sedan varande representanten för ett Konungarike ägde nu knappt det nödvändigaste för dagen; och det var II. M. nu varande Konungens ädelmod, under dess korta vistande i sin fordna fosterbygd 1814, som Grefve Lagerbjelke sades liafva att tacka för sin befrielse ur bysältningshäktet, hvaruti han då befann sig.
Återkommen till fäderneslandet, förblef Lagerbjelke många år utan embetsbefattning. Grefvevärdighetcn samt blå bandet foregingo uppdraget till honom, alt vara Chef for de Kongliga Spektaklerna. Att och huru han gick i land med den vidt omfattande, invecklade och kinkiga förvaltningen af Teatern, som före honom ej varit bragt till denna höjd af scenisk prakt, illusion och smak, och efter honom vid bvarje ombyte af Chef fallit ur ett sämre i ett värre, är i friskt minne hos bela den spektakelbesökande publiken. Man hade ock anspråk på en man, hvilken haft tillfälle att utbilda sitt snille och sin smak bland Talmas och MarsJ konstdomare. Den enda gren af skådebanan, som Grefve Lagerbjelke föga vårdade, var baletten. Dess nu varande skick visar dock, hvad annars syntes mindre sannolikt, att äfven den kunde sjunka ännu djupare i förfall. Lagerbjelke finner emedlertid sin ursägt der-uti, att hans administration af Teaterns finanser lemnat kassan ett of verskoll äfvensom i efterträdarnes oaf-
*) Om, som mången påstår, öfverskottet likväl tillväga-bragtes på bekostnad af Teaterns elefskola, så äger detta öfverskott blott namn, heder och värdighet af
Källa: Project Runeberg ·