Sida 286
af kvilka Carl Johans regering skulle begagna sig, når Lagerbjelke deraf blifvit medlem.
Förhoppningarna blefvo lika litet rättfärdigade, som farhågorna. Ingen skilnad har förmärkts i systemet. Sammanhanget har ej blifvit större, enigheten ej rotfastare , dugligheten hos de sedermera tillsatte funktionärerna ej mera i ögonen fallande, än förut. Styrelsens framställningar till Representationen hafva ej blifvit fullständigare utarbetade, ej bättre motiverade, ej skyndsammare aQemnade: Ministerens Riksdagsmanövrer ej blifvit mindre förhatliga, mindre oskickligt drifna . . .
Hvad bör, hvad måste man af allt detta sluta ?
Att Grefve Lagerbjelke ingenting väsendthgt försökt eller förmått uträtta; att lika litet’ som heder och kraft, i brist af urskillning och förutseende, göra tillfyllest, lika litet hjelper i statsangelägenheter snille utan spänstighet i karakteren, utan drift i viljan; att i en Ministere, gangrenerad af obeslutsamhet och slapphet, forsoflad'i vanan att blott fragmentariskt, och sedan en tvingande nödvändighet gjort vidare uppskof omöjligt, sätta sin verksamhet i rörelse, äro öfverlägsenheten och medelmåttan alldeles af samma vigt, lika stor, eller lika liten; att med ett ord, Grefve Lagerbjelkes förestående aflrädande ur Statsrådet, hvarom allmänt talas, på grund af hans egna bestänida förklaringar till hvem som velat höra det, *) ej kommer att förorsaka en hårsmåns rubbning uti slentrianen af de allmänna ärender-
*) Läsaren behagade iakttaga, att detta trycktes i första upplagan redan i83/j. Det finnas personer, som sedan den tiden hört enahanda förklaringar, utan att den förlust, hvarmed de hotat, ännu inträffat.
Källa: Project Runeberg ·