Sida 190
VII. Mompox
'.90 l a m e ; ocli liela spektaklet eclairerades af de nästan beständiga blixtrarnö, om liviJka man icke kunde säga , att de följde tätt på livar* a n d r a , ty sällan gåfvo de något mellanrum, då hela atmospberen var Uppfylld af antändt elektriskt fluidum. Man urskiljer också tycU ligen tvenne, om icke flera differenta åsk-lager öfver hvarandra , af h vilka det öfra oupphör- ligt afladdar i sjelfva molnen, och den nedra deremot höres mindre ofta, men på närmare håll. Detta gör, a^t man här nästan alltid vid starka åskväder har en beständig musik, Be- stående af det jemna dånet eller malningar* lia af den högre upp agerande åskan, hvilket som oftast öfverröstas af den nedras alldeles förfärligt dundrande knallar. Dessa setiareärö också i sanning sublima, och fullkomligt har- monierande med detta landets stora majestät* liga natur. Våra thordön skulle, i jemförelse Ined dem, ej vara annat än svaga imitationer, eller snarare echo, af dessa långa fasansvärdfc brakande rullader, hvilka tyckas skaka jorden till sitt innersta, under det de uppfylla deil darrande luften med sitt allt Öfverrostande d å n , som slutligen genom upprepade genljud förlänges i de aflägse skogarne och bergen, till dess de utträngas af en ny ännu förskräck" i
Källa: Project Runeberg ·