Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Förra delen)

8i förut är det bäst att liafva beställt sina hästar, hvilka då tingas för hela resan eller till en viss station derpå. Vanligtvis reser man här ej utan en betjent, livilken då åtminstone sparar en nöjet att laga sin mat sjelf, men som också gör det nödvändigt att taga trenne hästar. Med den förste öppnar el Piloto —. vägvisaren eller, om Så behagas, skjuts- bonden — tåget, ibland sittande på de tven« ne små koffertar, som, hängande på livar sin sida om klÖfsadeln, innehålla den resandes packning; på den andre följer uppassaren med sina saker jemte dem till köks- detaljen höran- de; och på den tredje rider den resande sjelf, med hängmattan på sadelknappen och en li- ten kappsäck baktill fästad vid sadeln. Det är nödvändigt medtaga allt livad man behöfver under vägen, och liknar i detta afseende en dy- lik resa en liten caravan eller expedition, under livilken man ofta endast påräknar att få drick- bart vatten, ved till kokning, och ett ställe att upphänga sin hängmatta. Första dagen tvingade regnet oSs att dröja öfver i Gaira, hvarifrån vi andra morgonen hi~ tida, klockan ett, fortsatte vägen i det vackra månskenet. En köpman från staden, vid DEL. t. F