Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Sednare delen)

a36 Da landet öfverallt var väl bebodt af tappert folk, aflupo naturligtvis ej dessa inkräktningar utan mycken blodsutgjutelse, i synnerhet som de1 'gjordes fullkomligt efter det Spanska ma- n e r e t ; och utom den m ä n g d I n d i a n e r , som dödades under sjelfva slagtningarna , uppoffra- des derefter ett oändligt större antal, dels af verkligt m o r d b e g ä r och dels af den grufliga med fart de u n d e r k a s t a d e s , för att mätta dessa rasande menniskors outsläckliga törst efter guld. Hvarkeu sjelfva Moderlandet eller äf- ventyrarne betraktade också dessa länder så- som en vanlig Coionie, utan snarare som en, från en hätsk fiende g j o r d , eröfring, hvilken icke allenast b o r d e tjena till skadeersättning för kriget, utan äfven såsom en beständig tum- melplats för dess lycksökare, att genom de oerhördaste g r y m h e t e r mot landets rätta ägare söka inom så kort tid som möjligt samla en stor förmögenhet. På detta sätt utdelade? snart nog den större delen af landets förra i n b y g g a r e ; och för att på något sätt ersätta dessas bortgång, började man derefter införa Negrer från Africa, livilka bättre än India- nerna k u n d e uthärda de svåra arbetena i grufvorna och pa fälten. Sålunda omskapa- des snart hela landets både folkmängd och