Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Sednare delen)

207 språk; och sedan en mängd Spanska fa mil jet i oramit öfver, men ännu flera Spaniover ta- git sig Indianska qvinnor, äfvensom större delen af Negrerna, sä visade sig efter ett år- hundrades förlopp ett verkligt fenomen i Verldshistorien, nemligen en liel nation i Södra Amerika, bestående af nästan alla möj- liga mennisko-färger, med en blandning af Euro- peiska, Afrikanska och Amerikanska seder, med s a m m a " regering, lagar och religion, samfe talande samma språk — Spanskan. Man kun- de således säga, att Spaniorerna här icke alle- nast anlagt colonier, utan snart sagt skapat; en ny stat med ett nytt folkslag. Emellertid, sedan dessa transatlantiska besittningar hunnit blifva fullkomligen orga- niserade, styrdes de efter en colonial-poli- tik, som, i anseende till restrictiv- och pio- h i b i t i v - f ö r f a t t n i n g a r , m o n o p o l i e r , m e n i s y n - nerhet en alldeles rasande jalousi på frem- lingar och deras inträngande, vida öfverträffat den andra Nationer följt i och för sina colo- nier, och kanske icke har någon motbild i verldens annaler, om icke i sjelfva Moder- landets f a n a t i s k a Inquisition. Andan af detta system var, att, utan ringaste afseende på Coloniens egna intresse, draga den största