Sida 348
XIX. Besöket vid Tequendama
348 Xciar fantastiskt bugtar sig genom ängsmarker och åkerfält, samt slutligen några mindre in- sjöar längst bort till venster, livilka genom smärre åar stå i förening med nyssnämde flod. Derefter började man intränga i de högre upp liggande skogfulla bergen, der snart den friare utsigten öfver den stora slät- ten förändrades till inskränkta vuer af mindre bergspartier, bestående af smärre höjder, öf- ver allt bevuxna med en hög och tjock skog, emellan livilka ofta en trång gräsbeprydd dal, vattnad af en klar bäck och »ppiifvad a f en liten enslig Roza, låg undangömd och gjorde den annars svåra och smutsiga vägen både kort och angenäm. — Sedan vi på detta sätt fortfarit en half timme, hvarunder vägen småningom börjat gå något utföre och blifva mer och mer obanad och trång, samt svår att passera för de täta grenarna och buskarna, anlände vi slutligen till en liten plan i den tjocka skogen, hvarest min ledsagare stanna- de och underrättade mig, att vi här måste stiga af och binda hästarna, emedan vi nu icke längre kunde begagna dem utfor den a- terstående branta gångstigen till Vattenfallet. Med detsamma vi suto af, hördes också genast det dofva bullret af Fallet, hvilket
Källa: Project Runeberg ·