Sida 349
XIX. Besöket vid Tequendama
349 förut icke kunnat märkas dels för hästfötter— nas jemna plaskande i den med vatten och smuts fyllda vägen, och dels för prasslandet vid undanböjningen af de öfver vägen hän- gande grenarna. Sedan yi hundit våra hästar vid ett träd, företogs genast klättringen utför den lika stupande som smutsiga och slippriga gångstigen, hvars branta, med ned- rinnande regnvatten fyllda, afsatser liksom tycktes sqvallrande berätta om det när- liggande Vattenfallet; hvilket, ehuru det ännu icke syntes, ändå redan kunde mär- kas , ty jemte det dånet deraf nu tyd- ligare hördes, började luften uppfyllas af vattenaktiga dunster, uppstigna derifrån, hvil- ka i ett fint och kallt regndugg nedföllo. Dessa tvenne saker, dånet och regnet, tilltogo nu också i en ökad proportion för hvarje krökning och afsats af gångstigen, liksom om naturen, rädd att genom sjelfva Fallets ha- stiga visande för starkt verka på ett sinne, ville genom de tvenne andras förekommande sysselsättning mildra den ovilkorliga öfver- raskning, en sådan scen alltid förorsakar. Otåliga att snart framkomma till det med hvarje steg mer och mer sig tillkännagivan- de naturundret, och liksom berusade af det
Källa: Project Runeberg ·