Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Sednare delen)

42 liega gna det återstående deraf, för att utsöka lägerplatsar för natten. Min förutseende Peon liade redan valt den bästa, i det han placerat min halmmatta och filt på några bamburör, hvilka, liggande på takbjelkarne, formerade ett slags tak i den låga hyddan, till livilket man uppklättrade på de underslående lastpackor- na. Här sof jag också ganska bra, ehuru kölden var nästan för känbar, för att vara angenäm. Söndags morgonen voro vi vid solupp- gången färdige till afresa, och som ingen ved fanns mera qvar sedan gårdags - kalaset, så måste vi genast afvandra på fastande mage, hvilket icke betydde så mycket, då vi snart borde hinna till Bijagual ; och dessutom alla besvärligheter voro lättade genom tanken, att det var den sista dagsresan, då vi i dag borde hinna ur bergen till Zeja, hvarest bådé vägen och sättet att resa förändras. Sedan vi passerat flera större strömmar anlände vi klockan sju till Bijagual, hvarest en lika be- medlad, som välvillig, värdinna sålde oss en kyckling, ägg och chocolad, livilket snart er- satte den uteblifna morgon-drycken. Det var också nödvändigt att här riktigt stärka sig för den nu kommande delen af vägen, den svå~