Sida 48
XI. Resa i Anderna
48 Ögonen fastade på de omgifvande öppna och glada föremålen, under det vällukten från de närstående blombuskarne och ängarne dQftade omkring i den ljumma vårluft, man nu kän- de sig inanda. Med andra ord: under det sin- nena känna sig på detta sätt undfägnas, och man derigenom öfvertygar sig, att man nu verkligen är försatt i den sköna natur, man så länge sett ligga inbjudande framfor sig— ock med afseende på, ej allenast de nyligen pas- serade bergen, utan i allmänhet vid jemforel- sen af alla de besökta trakterna af detta tro- pikland med sin utomordentliga hetta ocli jättelika vegetation, hvilka båda gemensamt liksom vilja qväfva menniskail —> kan denna känsla bäst liknas vid .den en menniska erfar, som första gången, efter en långvarig sjukdom, lemnat den instängda trånga kammaren, och nu under en promenad ute på fältet, en sommar- dag, med hänryckning njuter af den glada uppfriskande naturen, af hvars så länge sak- nade skönheter dess förtjusta sinnen ej tyckas nog kunna mätta sig: berusad af det så län- ge beröfvade skadespelet, och glad att snart få närmare deltaga deri, glömmer hon ej alle- nast den öfverståndna sjukdomen med dess många besvärligheter, utan äfven den ännu
Källa: Project Runeberg ·