Finlands inre själfständighet. Till försvar mot fortsatta angrepp

Utom språkliga förbättringar föreligger här en ändring, som har saklig betydelse. Då kejsaren från. orden „les principes de ses loix" uteslöt „les principes", så innebär det, att han hos Gud bönföll om kraft och vishet att styra Finlands folk icke blott efter de i desa lagar herskande grundsatserna, utan direkt „efter desa lagar".1

* Hr Jelenev förklarar (sidd. 95—97), att jag i min bok „Finlands förening med ryska riket" endast kunde anföra tvänne omständigheter till stöd för den åsikt, att kejsar Alexander I för Finland bekräftat 1772 åra Regeringsform och 1789 års Förenings- och Säkerhetsakt. Den ena vore den, att. kejsaren för första gången i dandtdagskallelsen tillägger till sin titel benämningen „Finlands Storfurste". Och den andra den, att bondeståndet, innan det begynte behandlingen af de kejserliga propositionerna, lät uppläsa för sig dessa lagar „och andra författningar, som komma att lända till efterrättelse vid öfverläggningarna". „Utom dessa två argument förmår den lärde helsingforsprofessorn, oaktadt all sin ifver, icke hitta på någonting för att bevisa riktigheten af de finska politikernas kapitalsats". * i

1 Antagligen skedde också ändringen af ordet ,,peuple“ till „nation “

i en bestämd afeikt. Det förstnämda betecknar, som k&ndt, vanligen folket som etnografisk, det senare folket som politisk individ. Må man erinra sig kejsarens ord om Finlands folk vid landtdagens afslutande: „Flaoé désor-mais an rang des nations, sous 1’empire de ses loii“ — upphöjdt för framtiden bland nationernas antal, under sina lagars skydd.