Sida 3
i fall man anställer en jämförelse mellan dödligheten i Sverige på midten af 1700-talet och den dödlighet som för närvarande i Sverige härskar, finner man, att en särdeles stor olikhet råder dem mellan. Man kan med afseende på Sverige göra en sådan jämförelse, emedan vi allt ifrån midten af 1700-talet äga uppgifter om icke allenast antalet invånare i Sverige utan äfven antalet födda och döda; vårt land är det enda, som i det hänseendet har uppgifter så fullständiga, att man med vetenskaplig noggranhet kan bestämma de skilnader, som i afseende på dödligheten förekomma mellan de olika perioderna från midten af 1700-talet ända intill våra dagar.
Man plägar beräkna dödligheten på det sättet, att man uträknar, huru många dödsfall årligen inträffa på 1,000 invånare, och, om man gör sådana beräkningar för alla åren från 1749 till våra dagar, finner man, att dödligheten under denna tid varit i starkt sjunkande. På 1700-talet uppgår den mången gång till en så hög siffra som 30, 35 ända till 40 för hvarje tusental af i landet befintliga invånare. Denna höga dödlighetssiffra bibehåller sig under större delen af 1700-talet och bibehåller sig t. o. m. i början af 1800-talet, åtminstone under de första årtiondena. Växlingarna i dödligheten äro icke små; det visar sig, att somliga år uppgår dödligheten till mer än dubbelt mot hvad den är under andra år. Men i allmänhet kan man säga, att under hela denna långa period af ungefär 70 år dödligheten är långt större än under den följande 70-årsperioden in till våra dagar. Efter de första årtiondena af detta århundrade börjar den nämligen att sjunka och den sjunker ännu i våra dagar, icke fullt jämnt
