Afhandling om telegrapher och försök til en ny inrättning däraf

54

hindra synlinien och ofta äro aldeles under den samma *): för det andra, at de så kalla- 0 hägringar, fom åro verkan af refraction, å luften, i synnerhet öfver sjöar, med ångor är upfylld, och som ofta ** och visa en aflägsen horizont öfver den vanliga, då mindre kunna bortskymma fältet **); men för det tredje och förnämligast, at Telegraphens tydelighet för ögat, som beror af skilnaden emellan dess färg och fältets hvaremot den synes, då i allmänhet är störst. Om yttre contouren af et objec. t) deligen skall fattas eller, som är det Ä Filjas från de omgifvande, böra desse, så mycket möjeligt är, vara

det förra olika i anseende til få 1å eller ljus! PDå den färg, som har den störtta tha at

** Detta har jag vid Grisselhamn flera gångor erfarit, då jag til en liten högd öfver bafsstytan antingen aldeles intet eller ganska illa sett Telegraphen på Signilsskär, saståän de som vatit på Öbservatorium vid Grisselhamn, som är ungefärligen 100 alnar öfver vatten- horizonten, sedt den samma full comligen Väl.

0) Verkan af dessa Phenomener, som egenteligen visa sig vid stora Sjöar, är beskrefven af H: WxrYnnIMA: Svenska Vetensk. Acad. Nya Handlingar, år 1788. pag. 3.

***) Det år väl en Physisk sanning at den ökade

impression af större Ijus gör et object mera synligt, men då fråga är om flere objecter, som böra skiljas från hvarandra, och om en