Sida 119
Ett mirakel.
|(jj||et var S:t Gennaros, Napolis skyddshelgons fest. S:t Gennaro var en kristen, som på Diokletians tid blifvit dödad för sin tros skull. Sedan han sönderslitits af vilda djur på arenan, halshöggs han i Posilipo, strax utanför Napoli, och några fromma kvinnor skyndade då att samla hans blod i sina näsdukar. Detta blod har sedan förvarats i ett slutet glas bland den kristna kyrkans reliker, och man har h varje år burit det i procession vid kyrkofesterna. Sedan, då kyrkan blef rik och mäktig, lät man förfärdiga en bild af S:t Gennaro i rent guld, ett hufvud i naturlig storlek, och bar äfven detta i procession. Och då inträffade en gång, att när de båda processionerna, den, som bar blodet, och den, som bar hufvudet, möttes, så begynte det svarta, hoptorkade blodet i glaset att blifva rödt och att flyta i klara droppar. Sedan den tiden har detta mirakel upprepats nästan h varje år.
Redan vid femtiden på eftermiddagen var kyrkan S:ta Ghiara full af folk, fastän processionen ej vänta-
Källa: Internet Archive ·
