Sida 140
i m» NAPOLITANBKA BILDER.
gata, är nu så inkräktad af dessa tillfälliga handelsstånd, att, när man redan under vanliga förhållanden ej kan komma fram här annat än steg för steg, så tvingas man nu att stå stilla långa stunder för att vänta på en möjlighet att kila in sig bland mängden och komma framåt några steg. Det är mycket värre än i Londons City, ty där skynda alla framåt i raka linier, som icke mötas, och där stannar aldrig någon stilla på gatan. Här återigen är en gata icke bestämd till människors fortkomst — här är den en stor salong dit man går för att prata och hälsa på sina bekanta. Den aldrig afbrutna filen af vagnar, med Napolis »signore», som fara till promenaden vid stranden, håller ofta stilla emedan någon dam från vagnen vill räcka handen åt en mötande herre af sina bekanta eller vill låta betjänten eller kammarjungfrun stiga ned för att köpa en eller annan sak i förbifarten. Samtalet drager ut på längden, kuskarna bakom bli otåliga,, tillrop och svar växlas, skrik, hojtande, gräl, skratt — så kommer tåget i rörelse igen, tills det om några minuter åter stannar.
Alla handelsstånden äro rikt prydda med flaggor, draperier, blommor och löf, madonnabilder samt om aftonen en mängd fotogenlampor — ofta vanliga salongslampor, som man flyttar från sitt h vardagsrum ut på gatan. Handelsvarorna bestå mest af mat; ty den vanligen så måttlige napolitanaren äter omåttligt på julaftonen — oaktadt det är s. k. fastedag, d. v. s. man äter intet kött. Julaftonsmåltiden består af lisk
Källa: Internet Archive ·
