Sida 8
8 SANNINGENS VÄGAR.
sofve. Jag är den man med hvilken hon skall föda prins Felix, jag är den Salvator, som profetiorna tala om. Och du vågar neka mig att se min brud.
Trädgårdsmästaren. Jag! Hvad angår det mig allt det där, som du yrar om.
Salvator. Neka icke — min brud finnes härinne. Hundens instinkt bedrar sig ej.
Trädgårdsmästaren (med ett hest skratt). Härinne! Då är ditt val mer hedrande för ditt förstånd än för ditt skönhetssinne. Därinne finner du ej mer någon kvinna — du finner blott uttorkade skelett, som genom minst trettio års späkning dödat sin kropp.
Salvator. Så, i bakgården då — bland zigenarna! Öppna, säger jag dig, eller slår jag ned dig på fläcken.
Trädgårdsmästaren. Därmed skrämmer du mig icke, ty döden har alltid varit mitt lifs mål.
Salvator. När zigenarna slutat sitt arbete därinne — komma de då ut genom porten där?
Trädgårdsmästaren (nickar fakande).
Salvator (ser sigomefterkmdtn). Han har lagt sig att sofva i gräset. Förunderligt !
Källa: Internet Archive ·
