Sida 207
EN AMMAS HISTORIA. 207
proppade med barhufvade men smyckbehängda borgarfruar och flickor på framsätet, männer på baksätet körande i rask fart, med pinglande bjällror. Det är pilgrimerna, som begagna förevändningen af madonnans fest för att göra en lustresa, hvilken varar i tre dagar. Man har med sig matsäck och man sofver på berget under bar himmel.
Antonio di Tröja, som själf just icke hörde till de fromma, begaf sig in på pilgrimsfärd till fots till Monte Vergine för att aflägga ett löfte till madonnan, att om hon läte honom få Caterina till hustru, så skulle han aldrig synda mer, icke ens mer se modern i ansiktet. Han biktade sig äfven och prästen skakade så grundligt upp honom med hotelsen om helvetets straff efter döden och exkommunikation i detta lifvet, att han kom tillbaka som en så djupt skakad och omvänd syndare, att Caterina gaf vika och lofvade att bli hans hustru.
Men nu bröt stormen lös öfver dem värre än förut.
Moderns vrede var så hejdlös, att äldsta sonen, en jättelik soldat, måste inskrida för att skydda systerns lif och lemmar. Fadern var hela dagarna ute på arbete och höll sig dessutom helst undan vid familjetvisterna.
Men nu blandade sig äfven grannskapet med sin opinion in i dramat och denna stormakt, den allmänna opinionen, ställde sig på den misshandlade Hickans och den till dygden återvändande, trogne
Källa: Internet Archive ·
