Tillbaka Read Runeberg

Efterlämnade skrifter

Originalsida 32
Originalsida 32
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 32

g WXIXtiKXS \ Ai, \l;.

uppehålla tronen i riket för vår dotter, som en dag skall återkomma. Du förstår? På det sättet ha vi tänkt att den glädjande sanningen först så småningom skall gå upp för den sjuka och hon sparas en allt för plötslig sinnesrörelse. Du har väl förstått mig, mitt barn?

Vera. Och har kejsarinnan samtyckt till detta bedrägeri?

Kejsaren. Bedrägeri! Det skulle ju icke vara för vår egen skull — ty föräldrar tänka aldrig på sig själfva, utan för vår dotters — med andra ord för din. Men nu är det ju inte något bedrägeri eftersom du är vår egen Speranza, och det är bara för att inte uppröra din mor — är du med? — hjälp mig då, Salvator, hon har ju inte förstått.

Vera. Jag har förstått — fullkomligt. Och kommer kejsarinnan att vara närvarande när jag skall presenteras för sändebuden?

Kejsaren. Ja — hon har samtyckt härtill för att — kort sagdt, för att gagna saken. Nu går jag själf och hämtar henne. Kom henne till mötes försiktigt, utan någon häftig ömhet. Nå, det skall din egen dotterliga känsla säga dig.

, följd af några af hofherra

Källa: Internet Archive ·