Sida 31
ANDRA AKTEN. 3 I
Kejsaren (till Salvator, pekande åt hufvudet). Så, så! Ren förvirring! Hvad ska vi då ta oss till, när suveränerna och sändebuden komma. Talar hon så till dem, äro vi förlorade.
Salvator. För henne till sin moder, få vi se hvad intryck det kan göra
Kejsaren. Riktigt. Alldeles riktigt. En moder förstår bättre än någon annan att väcka det sofvande barnet. Min Speranza, du erinrar dig väl din moder?
Vera. Jorden är min moder.
Kejsaren (runkar pä hufvudet med en beklagande min åt Salva tor).
Du har rätt, ty jorden är allas vår moder. Men jag menar nu din mor, den stora kejsarinnan. Du bör veta, mitt barn, att allt sedan ditt försvinnande har hon varit gripen af en sådan sorg, att hon ej stigit upp från bädden och vägrat all föda. Vi ha inte ens vågat att meddela henne nyheten om ditt återfinnande, emedan läkaren fruktar att den allt för våldsamma glädjen skulle kunna döda henne. Vi ha därför endast sagt henne att en flicka blifvit funnen, som liknar Speranza, och att vi i dag ämna presentera denna för sändebuden såsom den rätta för att
Källa: Internet Archive ·
