Sida 54
SANNINGENS VÄGAR.
Spbranza.
Du stackare. Om jag själf ägde huld och skydd, hur gärna skulle jag inte dela det med dig. Men livar kommer du ifrån?
Vera. Nätter och dagar har jag vandrat, så att mina fötter blöda. Med knapp nöd har jag undkommit vargarna, som ständigt tjutit omkring mig. Sist var jag i den store kejsarens slott, men därifrån fördref man mig.
Speranza. I den store kejsarens slott? Och du har sett min fader och min moder — du har kanske sett min brudgum?
Vera. Hvem är då du?
Speranza. Jag är kejsarens dotter, Speranza.
Vera. Du!
Speranza. Salvators brud är jag.
Vera. Du! För ett par dagar sedan var det jag som var hans brud.
{Folket brister ut i skratt.)
Bonden. Hvad var det jag sa'. Hvarenda flicka som inte har ordentliga kläder på kroppen och inte far eller
Källa: Internet Archive ·
