Sida 288
288-
bergsrörelsen låg nere, åkerbruket gaf ej invånarne tillräckligt bröd, och skatterna voro ordnade på ett mera betungande sätt än i något annat land. Den enskilda förmögenlieten var sådan, att inga stora företag af den kunde påtänkas, då det nyss visat sig, att omöjligbeten att utgöra den krigsgärd, som Gustaf 4 Adolf påbjudit, var den förnämsta orsaken till revolutionen. Man kände ej då det bekväma sättet att lämna ett sådant företag i utländingarnes händer; man måste utföra det med egna, inhemska medel, huru fattig man än var. Man kunde använda engelska arbetare, men icke engelska penningar.
Det fanns i Sverige då bankanstalter, s. k. diskonter, inrättade af enskilda bolag, och de gåfvo aktieägarne betydlig vinst. Kanalens upphofsmän fattade därför den tanken att bilda ett bolag för en ny sådan diskont; men vinsten skulle användas att bygga kanalen. Grundsumman för denna bank skulle åstadkommas sålunda. Man skulle inbjuda allmänheten till en aktieteckning af en million. Man skulle tillika på kort tid upplåna penningar mot 3 procent och åter utlåna dem mot 5 eller 6. Denna plan lyckades. Aktieteckningen uppgick icke blott till en million, utan till 3 miUioner. Upplåningen hos allmänheten gick lätt, då hvar och en hellre tog ränta för sina penningar, än han lät dem ligga hemma hos sig utan ränta, helst när han i alla fall, när han ville, kunde återfå dem.
Sålunda började detta företag, utan att därtill i själfva verket fanns någon kontant tillgång, ty det grundades endast på den vinst, som en väl ordnad bankrörelse framdeles skulle gifva. Man grep verket an med kraft. Arbetet började samtidigt på fiere stationer, dels för att i kanalen intressera flere landsorter, dels för att man måtte kunna begagna en större arbetsstyrka genom kommenderingar ur svenska arméen. Ar 1816 arbetade vid kanalen mer än 6000 man af våra indelta infanteriregementen. Den yppersta ordning infördes vid dessa kommenderingar. För manskap och officerare var allt inrättadt på det ändamålsenligaste sätt. Manskapet inöfvades i alla de olika arbeten, som förekommo vid detta
Källa: Internet Archive ·
