Sida 287
287
Biskop Brasks framställning blef icke utan verkan. Själf började han en båtled förbi sitt slott Norsliolin vid Motala ströms utgång ur Eoxen. Biskop Rhyzelii motion om en kanals anläggning framställdes vid Hattarnes första riksdag och bifölls utan svårighet, men verkställandet uppsköts genom det mellankommande kriget med Ryssland. En ingeniör erhöll 1755 uppdrag att afväga förekommande sjöars höjd för att bestämma den ifrågasatta segelledens riktning. Resultatet af hans undersökning är oväntadt. Han förordade nämligen kanalens utgång till Bråviken och icke till Slätbaken. Nya undersökningar anställdes åren 1780—83 af Daniel Thunberg, och en ny plan för företaget framlades af honom. I donna plan antogs åter, att segelleden skulle gå ut i Slätbaken.
Sedan Trollhätte kanal år 1800 blifvit fiirdig, fastes åter uppmärksamheten pä ämnet, hufvudsakligen genom grefve Baltzar Bogislaus von Plåtens skrift öfver kanaler i Sverige, utgifven 1806. Den engelska kanalbyggaren Thomas Tel förd inkallades, och hans undersökningar ledde till hufvudsakligt stadfästande af Thunbergs plan.
Elter revolutionen 1809 viickte biskop Roscnstein fråga om saken på samma års riksdag. Inom tre månader var den afgjord. Möjligt är, att beslutet aldrig kommit till stånd, om liingre tid åtgått, ty det visade sig sedermera, att kanalen hade många fiender.
Konungen utfärdade 1810 privilegium fijr det bolag, som bildat sig för ändamålet. Bolaget erhiill full äganderätt till kanalen äfvensom åtskilliga förmåner till företagets lättande, såsom rättighet att begagna en del af arméen till arbetskommendering. Grefve Plåten, som i en båt, hvilken b.ars öfver land mellan vattendragen, hade befarit liela kanallinjen, fiiretog själf mätningen och värderingen af don jord, som behöfdc användas.
Den viktigaste frågan åt(M'stod, den, hvarifrån modlon till fiiretaget skulle anskalV;i.^.. Statens ponnin,i;etillst:md var så»]ant, att ingenting från den kuiido pårilknas. Riket hade en ofantlig skuld, alla tillgångar von» tiimda genom kriget.
Källa: Internet Archive ·























































