Sida 302
302
industrigrenar har man att tänka på t. ex. Eschelssöns såpfabrik, Swartz' snnsfabrik m. fl., att ej tala om stadens bagerier och bryggerier.
Men det anförda må vara nog. I all sin korthet tör det gifva en tydlig föreställning om att det är ett friskt och kraftigt industriellt lif, som lefves i det stora fabrikssamhället vid Motala ström, och att detta väl gör skäl för
namnet Sveriges Manchester.
Efter G. Gustafsson.
Öland och Borgholms slott.
Olands konturer äro för alla väl bekanta. Ön är lång och smal. Hon består af berglager, tillhörande den aflägsna tid, som geologerna kalla den siluriska, en af de första tider, under hvilka, så vidt vårt vetande går, lefvande väsenden funnos på vår jord. Backar höra på Öland till det mindre vanliga, d. v. s. backar af en något så när aktningsbjudande beskaffenhet. Midten af ön, om vi se bort från den norra delen, upptages till en dryg del af en ganska jämn kalkstensyta, som sluttar mot öster och där småningom öfvergår i den yttersta strandsluttningen. I väster däremot stupar mångenstädes kalkberget brant mot en lägre liggande, fruktbar strandbrädd, eller, på vissa ställen, sänker sig kalkstensberget småningom mot denna strandbrädd. Utmed kanterna af kalkberget förekomma på långa sträckor grusåsar, kallade landborgar. Det mellanliggande jämnsluttande kalkberget kallas Alfvaren.
Kyrkorna äro i regeln anlagda i närheten af kalkbergets kanter; på landborgen förekommer den mycket långa raden af väderkvarnar. I landborgarnas grus förekomma talrika, dess värre i allmänhet utplundrade graffält från heden tid. Men hedna grafvar förekomma äfven utanför landborgen; de
Källa: Internet Archive ·
