Sida 69
misshälligheterna med Preussen under en tid, då enighet vore så högst nödvändig, hade nu omsider, i December 1805, förmått konungen att låta sina trupper rycka öfver Elben, för att i vestra Tyskland börja de öfverenskomna operationerna tillsammans med de ryska och engelska armékårerna. Nederlaget vid Austerlitz gjorde emellertid slut på alla utsigter att vinna något med denna diversion; och all samverkan upphörde småningom, helst sedan Gustaf Adolf fått veta, att kejsar Alexander anförtrott det befäl öfver ryska armén, som han afsagt sig, åt konungen af Preussen. Han förklarade sedermera formligen, att svenska armén, såsom »alldeles oafhängig», ej borde med öfriga trupper i Hannover förblandas. Förhållandet till Preussen förblef fortfarande lika spändt, oaktadt alla bemödanden af Pierrepont, Harrowby och Alopeus, de engelska och ryska ministrarna vid hofven i Stockholm och Berlin.
Gagnlösheten af Sveriges krigiska demonstration med en handfull folk, medan halfva Europa syntes lägga sig för segrarens fötter, var uppenbar. »Förmodligen kommer vår armé ej öfver Elben», skref Armfelt från Berlin, hvarest han, stadd på resa mot norden, möttes af underrättelsen om de svenska truppernas rörelse. »H. M. lärer nu kunna resa hem och hvila på de lagrar, han skurit. Gud gifve det vore lika lätt att få armén öfver till Sverige!» — Och några dagar senare gaf han i bref till sin hustru på följande sätt luft åt sina bekymmer. »Bonaparte lär väl jaga oss in i Pommern, äfven inom murarna af Stralsund. Huru skola vi subsistera, huru skola vi försvara oss, då isen betäcker och broar öfverallt? Bed Essen tänka på hvad oss förestår och isynnerhet engagera kungen att resa bort — medan han kan göra det —, sedan han vis-à-vis af detta hof (i Berlin) gjort något vänligt steg. Jag å min sida skall göra allt ... Du har ingen idé, huru man allmänt ridiculariserar våra operationer, bulletiner, proklamationer, droit de péage o. s. v. Man är nästan skamfull att vara svensk. Konungen i Preussen har i går på en bal uppenbart gjort narr af sin medbroder och
Källa: Project Runeberg ·
