Sida 6
förmågan att på olika sätt förnimma etervågor af olika våglängd). Tänkom oss ofvan antydda landskap utan färger, det vill säga som en teckning i hvitt och svart! Hur mycket mindre lifligt intryck skulle det ej göra, och hur mycket ringare skulle ej vår förmåga vara att på långt håll igenkänna de tusentals olika föremålen i detsamma! Af hvilken vikt måste det ej vara för till exempel vilda människor och högre djur — hvilka oupphörhgt måste helt och hållet lita på synsinnet för såväl födans eller rofvets som dödsfiendens upptäckande i rätta ögonblicket — att kunna på långt håll varsna ett litet föremål så beundransvärdt tydligt, som fallet är, då vi observera en röd eller blå blomma långt borta på fältet? — Däremot skall kanske nyttan för organismerna af att äga färger i första ögonblicket förefalla mindre själfklar än nyttan af att äga färgsinne. Af satsen, att det för rofdjuret måste vara nyttigt att äga ett så skarpt synsinne som möjligt (dit ett fint färgsinne hör, eftersom det öfver allt i naturen gifves ljus af många arter eller färger), följer dock med viss nödvändighet, att det för rofvet måste vara nyttigt att vara så osynligt som möjligt, att äga en färg, som genom sin öfverensstämmelse med den vanliga omgifningens skyddar mot rofdjurets späjande blickar... Vi se sålunda, att redan en flyktig öfverläggning om, hvad färg och färgsinne är samt om detta senares användning i naturen, liksom drifver oss till antagandet, att vissa färger under vissa förhållanden måste vara nyttiga för vissa organismer.
3. Iakttagelser af nyttiga färger bland djur och växter.
Nyttiga och icke nyttiga färger. Så snart vi tränga spörsmålet om färgernas nytta i den organiska naturen litet närmare in på lifvet, visar det dock en tendens att blifva inveckladt. Allra först varsna vi, att det hos
