Sida 154
ständighet, än hon tillförene åtnjutit. Trots de undergifna ordalag hon ännu oftast nyttjar, är det i själfva verket nu hon, som är familjens hufvud, den på hvilken dess framtid beror. Hon talar med större säkerhet än någonsin, ger sina råd och säger sin mening rent ut. Pfalzgrefven visar ock det största undseende för henne, och hon tackar honom alltid för den ömhet han visar mot »sin gamla käring».
Pfalzgrefven har emellertid fortfarande kassan om hand, och han sköter sin gemåls gårdar. Härigenom kan hon ej undgå att in i det sista bindas af hans sparsamhet. Katarina behöfde vid hofvet mycket penningar. Ehuru hon, att döma af hennes bref, ägde föga intresse för kläder och dyrbarheter, behöfdes dock nu af dessa saker åtskilligt för både henne och barnen, så att de kunde uppträda enligt sitt stånd. Dessutom skulle föräringar lemnas åt gesandter och hofmän, resor företagas, tjenstpersonalen ökas, och att få penningar till allt detta var ej lätt, då pfalzgrefven noga betänkte sig för hvar 100-daler han skickade sin äkta hälft.
Katarinas bref tyda ofta på de obehag hon hade att utstå vid hofvet, utan att hon alltid gifver närmare upplysningar angående dessa.
Riksförmyndarne såg hon sällan till annat än om sön-dagarne, då de kommo upp på slottet för att åhöra predikan. Efter dess slut uppvaktade de drottningen och stannade sedan till middagen, talande med Katarina om nyheter, både in- och utländska. De tyska förhållandena, krigsplanerna, de tyska furstarnes politik, tvisterna mellan Wrangel och Baner, hertig Bernhards framgångar, utsikterna till fred och det stackars tyska folkets lidanden, allt detta dryftades med största omständlighet. Ofta voro underrättelserna knappa, och desto kärkomnare var det, då någon officer kom direkt utifrån med nyheter, såsom t. ex. Lesslie och Rutwen. Då talades ej utan tårar äfven på de bistra krigarnes kinder om den oförgätlige Gustaf Adolf. Intet ämne tog Katarina hellre upp, hans minne var for henne heligt, och hans dödsdag firade hon årligen såsom en helgdag, hvilket hon till sin grämelse ej kunde förmå ens rikskanslären att göra.
För dessa långväga resenärer kalaserades naturligtvis dagligen på alla håll. Katarina uttalar sig flere gånger ogillande om detta svenska festande. »Här smörjer man sig
Källa: Project Runeberg ·